Det är inte lätt när det är svårt, inte kul när det är jobbigt.

 

Människor runt mig har en stor inverkan på mig. Och då någon inte mår riktigt bra/är stressad får det mig lätt också påverkad. Att hamna se att inte allt står riktigt rätt till är inte alls kul. Jag vill kunna hjälpa men har många gånger lärt mig att ibland kan man faktiskt inte göra någonting. Och det är lika bittert varje gång. Jag vill att alla ska må bra och vara glada, hatar att se någon nära mig må kasst. Men hoppeligen löser sig detta också. På ett eller annat sätt. Pöh.

Snart ska jag provköra mina nya tossor, bara för att rensa huvudet lite. Bästa terapin för mig.