BREATH OUT, SO I CAN BREATHE YOU IN.

Näe, fortfarande lika slemmig hals och lika många liter snor i näsan. Men jag kämpar på. En säck med pampas-flaskor, en påse CandyKing, lite McNuggets och kul sällskap fungerar hoppeligen bra medicin både mot flunssan och sömnen. Imorgon bär det 6h söderut hemhem till världens bästa familj. Lite rehab kan vara välbehövligt. Men före det måste jag packa, försöka sova och närvara på en lektion.

Dessutom känner jag mig lite värdelös på bloggfronten just nu, motivationen tryter och kameran har jag inte rört på typ 2 veckor. Men efter veckoslutet ska jag försöka göra en förändring. Och försöka motivera mig själv bättre på alla fronter. Såhär går det inte längre. Men jag ger mig några dagar tid ännu. Nu ska jag njuta av de sista timmarna i Vasa, för jag vet att redan på lördagen har jag en otrolig längtan tillbaka hit. Puss på er.

Måttligt berusade @ Ollis. Återigen Andreas bild.